Läkares sjukskrivningspraxis

Läkare föreskriver längre sjukfrånvaro än för kvinnor, även i ett annat läkarintyg vid sjukdom. Hypotesen i studien var att skillnaderna i sjukfrånvaro i det första läkarintyget är anpassade i efterföljande läkarintyg, det vill säga Bland de försäkrade som hade en uppdaterad medicinsk kontakt och fick förlängd sjukfrånvaro. Men resultaten visar att könsskillnaderna snarare förstärks än jämnas ut.

Män har i genomsnitt 1,8 dagar längre sjukfrånvaro i det andra läkarintyget, med undantag för i genomsnitt 2,8 dagar längre sjukfrånvaro i det första läkarintyget. Alla landsting och regioner har skillnader mellan kvinnor och män när det gäller sjukfrånvaro i det första läkarintyget. Men det finns skillnader mellan landstingen, ibland relativt stora skillnader.

Läkare i J-Xvimtland h-Xvirjedalen är i genomsnitt 5,1 dagar längre än kvinnor, medan läkare i v-Xvistmanland är i genomsnitt 1,6 dagar längre än kvinnor. Den genomsnittliga sjukskrivningstiden i det första läkarintyget är cirka 6 och 9 dagar längre bland kvinnor och män i Jämtland Härjedalen än bland kvinnor och män i Örebro län. Att dessa skillnader kan vara relaterade har inte undersökts i denna studie.

Den genomsnittliga kortare sjukfrånvaron i det första läkarintyget för kvinnor är en förklaring till att kvinnor hamnar något snabbare än män. Men det är omöjligt att bara säga om resultaten i rapporten att detta beror på läkarintyget i läkarintyget som sådant, eller att kvinnor har färre eller fler symtom på sjukdomen än män när de söker medicinsk hjälp.

Men det är uppenbart att utövandet av sjukskrivning till läkare spelar en viktig roll i kvinnors och mäns beslut att avsluta sjukfrånvaron, eftersom många av dem är sjukskrivna så länge som läkaren rekommenderar. Studien visar också att kvinnor i gruppen har lägre självmordshälsa än män i gruppen. Enligt hälsouppskattningar har kvinnor en större funktionshinder och aktivitetsbegränsning än män, även när självkänsla hälsa beaktas.

Dessutom visar resultaten att kvinnor är helt frånvarande i större utsträckning än män, även när man tar hänsyn till utvärderingen av behandlingen. Olika typer av forskning behövs under kursen för att öka förståelsen för varför det finns könsskillnader och regionala skillnader i sjukskrivningstid i läkarintyg. Könsskillnader bör främst undersökas genom studier som kombinerar kvantitativa data med kvalitativa data.

Regionala skillnader bör undersökas genom forskning där läkarintyg och sjukdomsdata kombineras med hälsodata. Systematiska uppföljningseffekter på sjukskrivning för läkare och män bör genomföras i varje landsting och region. Kunskap från sådana uppföljningsobservationer är avgörande för hälso-och sjukvårdens arbete med att utveckla strategier och insatser som syftar till att uppnå hög kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet i sjukskrivningsprocessen.

Läkare har en central roll i sjukskrivningsprocessen och vi gör flera forskningsprojekt om läkares möjligheter att utveckla, vidmakthålla och utöva försäkringsmedicinsk kompetens.

Relaterad publikation. Ledning och ledning under vårdåren fick i uppdrag av Karolinska Institutet att undersöka hälsoproblem när det gäller behandling av sjukskrivna patienter. Problem inom hälso-och sjukvården när det gäller behandling av sjukfrånvaro för patienter. Stockholm: Sektionen för skadeförebyggande, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet; Alexanderson K, Red.

Bilaga till rapporten hälsoproblem avseende behandling av sjukskrivna patienter; sex deluppgifter. En kort sammanfattning av resultaten: Studien fann ett stort behov av att utveckla ledning och kontroll av hur sjukvården hanterar patienters sjukfrånvaro. Sedan vidtog regeringen och distriktsråd flera olika åtgärder för att främja detta.

Denna rapport sammanställer den vetenskapliga kunskapen om läkares sjukskrivningspraxis genom en systematisk litteraturöversikt av studier inom området.

För att utvärdera dessa åtgärder genomförde Karolinska Institutet en grundstudie om vårdbehandling och uppföljning av patientledighetsarbete. Direktörer och chefer i landstinget intervjuades. Hälso-och sjukvårdsledning och kontroll över arbetet med patientledighet. Sektionen för skadeförebyggande arbete, Karolinska Institutet.