actdash.pages.dev






Penningtvättslagen revisor

En revisor är inte skyldig att avgå från sitt uppdrag som revisor efter att ha lämnat uppgifter till finanspolisen i enlighet med penningtvättslagen. En sådan skyldighet kan dock följa bestämmelserna i Revisorslagen, avsnitt 21 i denna lag. Detta gäller oavsett om de fick informationen före, under eller efter ett sådant förfarande. Revisionsföretaget måste ha rutiner för att förhindra att verksamheten används för penningtvätt och kommer att ansvara för att anställda får nödvändig information och utbildning för detta ändamål.

Krav på riskbaserad kundkännedom.

Penningtvätt definieras i kapitel 1 första stycket i penningtvättslagen som sådana åtgärder i förhållande till egendom som förvärvats genom brott, vilket kan leda till att denna egendom följs, att gärningsmannen ges möjlighet att undvika rättsliga påföljder eller att återställandet av egendom är komplicerat, och sådana åtgärder, som omfattar avyttring och förvärv, innehav eller användning av egendom.

Penningtvätt avser också åtgärder med annan egendom än de som nämns nu, om åtgärderna är lämpliga för att dölja att någon har berikat sig genom en brottslig handling kapitel 1, andra stycket i penningtvättslagen. Penningtvätt i sig är inte ett brott, utan bara en term för olika förfaranden, vars syfte är att sopa upp spåren av det brott som begåtts igen, så. Penningtvättslagen har inte infört några restriktioner till följd av brott som kan utgöra penningtvättsbrott.


  • penningtvättslagen revisor

  • Av detta följer att ett brott också kan bestå av mindre allvarliga brott. Brottet ska inte begås i Sverige. Vägledning [denna vägledning bör tillämpas av fysiska och juridiska personer som bedriver verksamhet som auktoriserad revisor eller godkänd revisor 2, eller yrkesverksamhet som består av samråd, för att påverka beloppet för en skatte-eller provisionskonsult.

    Jfr. De fysiska och juridiska personer som omfattas av denna vägledning kommer även fortsättningsvis att kallas revisionsföretag. Interna förfaranden 4. Reglerna bör gälla för tjänster avsedda för kunder inom alla affärsområden. Således ser beslutsordningen och rapporteringen annorlunda ut i ett enmansföretag jämfört med ett större företag. Revisionsföretaget bör fastställa en allmän policy för penningtvättsåtgärder.

    Detta kan också innefatta en revisionspolicy avseende skyldigheten att anmäla misstänkta brott i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen. Revisionsföretaget måste fastställa följande i sina interna regler: beslut - och rapporteringsordern när man överväger fall där det finns skäl att anta att det finns transaktioner som representerar information om penningtvätt och ansvaret för att den ansvariga funktionen ska ha förfaranden som ska vara tillgängliga för att identifiera underrutinen kunder som måste finnas för att granska transaktionsförfaranden, som måste vara tillgängliga för att upprätthålla dokumentförfaranden, som måste vara tillgängliga för att utbilda anställda i penningtvättsfrågor.

    Revisionsföretaget måste också i de interna reglerna beskriva de omständigheter som kan vara tecken på penningtvätt. Dokumentationen bör ses över och uppdateras regelbundet. Några exempel på sådana omständigheter ges nedan i Avsnitt 6. Transaktionsöversikt. Kort sagt innebär denna princip att revisionspar i lämplig utsträckning ska få information om klientens rättigheter, pengar eller andra tillgångar, syftet med klientens relation, klientens avsedda användning av revisionsföretagets tjänster och ständigt övervaka klientens inställning.

    Med hänsyn till sådana uppgifter kan kunder också klassificeras som risker. Principen om kundkännedom bör tillämpas på alla delar av revisionsföretaget och för alla typer av kunder. Funktionschefen ska också vara en stödfunktion för penningtvättsfrågor. Den funktionella chefen kan i sin tur utse en eller flera personer för att hjälpa honom eller henne och delegera auktoritet till dem. Finanspolisstyrelsen i enlighet med 9: e tredje och andra styckena i penningtvättslagen, om möjligt, kommer att beslutas i samråd med funktionschefen eller den person som utsetts att bistå honom.

    På grund av det beslut som ska fattas i enlighet med finanspolisen måste intern rapportering antas i enlighet med revisionsföretagets interna regler. Meddelandet om att rapportering har gjorts ska alltid göras för den avdelning eller funktion som startade verksamheten. Detsamma bör gälla i fall där det har beslutats att inte lämna information till finanspolisen.

    Personlighetskontroll 5. Som ett affärsförhållande mellan ett revisionsföretag och en kund bör ett skriftligt avtal vanligtvis övervägas. Men muntliga avtal kan också uppstå.Penningtvättslagen innebär inte en skyldighet att verifiera personuppgifter om kunder i affärsrelationer som inleddes före den 1 januari, som överförs till dessa länder genom tillstånd i Avsnitt 13 A i penningtvättslagen, till regeringen eller den myndighet som regeringen beslutar i reglerna.

    På grund av kravet på identitetskontroll är vissa företag inom bank -, finans-och försäkringsbranschen undantagna från avsnitt 4 A i penningtvättslagen. Därför är det inte nödvändigt att kontrollera individer med fysiska och juridiska personer med de åtgärder som anges i 2, första punkterna 1-7 i penningtvättslagen, förutsatt att de tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i EES eller i en stat utanför EES som har relevanta bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt.

    Om kunden inte är känd för revisionsföretaget utförs identitetsverifieringen med giltiga certifierade identitetskort, andra identitetskort som godkänts av banker som ett dokument med personuppgifter och ett körkort. När det gäller utländska medborgare utförs identitetsverifiering med vägledning av giltiga pass eller andra personliga handlingar som utfärdats till följd av medborgarskapsmyndigheten.

    Om det anses nödvändigt att säkerställa kundens identitet bör ytterligare bevis erhållas. Exempel på sådan dokumentation är bankcertifikat eller andra referenser till kundens hemland. Ett revisionsföretag bör alltid behålla kopior av identitetshandlingar. Juridiska personer för att få information om utländska juridiska personer kan bland annat erhållas. Det europeiska Företagsregistret för Byrån för svenska företag, registret över nationella företag i varje land och nationella och internationella informationsföretag.

    Verifiering av identitet av en svensk juridisk person och information om dess företrädare utförs på grundval av registreringsbevis eller, i den mån de inte utfärdas för en juridisk person, andra behörighetshandlingar. Detsamma bör i förekommande fall gälla för en utländsk juridisk person. Sådan identitetskontroll bör också utföras vid ändringar i den lagliga prenumerationen eller fullmakten.

    Revisionsföretaget bör alltid behålla kopior av deltagarrättigheterna och identitetshandlingarna. För att få information om utländska juridiska personer kan guiden erhållas från de register och annan information som nämns ovan. Fjärrkommunikation upprättas vanligtvis via dator, telefon, fax eller post. Med hänsyn till ovanstående utförs identitetsverifiering med hjälp av en lämplig kombination av kontroller enligt följande: Underskrift mot en bred kopia av uppgifter om identitetshandlingar med Personnummer, organisationsnummer, firmatecknare och styrelse, adress, arbetsgivare, kreditkortsnummer, nummer i identitetshandlingen mot uppgifter i revisionsbolagets egen registrering eller externa registrering av annan dokumentation för att bevisa kundens identitet som ett bankcertifikat och ett intyg från Notare Public eller motsvarande utomlands, ambassader, konsulat och affärspartners utomlands.

    Om kunden är en utländsk fysisk person eller en företrädare för en utländsk juridisk person, en av ovanstående åtgärder bör vara att få en bred kopia av passet eller annan identitetshandling utvisa medborgarskap. Dokumenten måste arkiveras i den form som gäller för revisionsdokumentationen. Revisionsföretaget bör ha sådana system och förfaranden att dokumenten kan framställas ovan inom rimlig tid.

    Transaktionsöversikt 6. Kravet att bevisa att lanseringen av granskningsskyldigheten är hämtad från det första penningtvättsdirektivet, och dess betydelse utvecklas inte i förarbetet. Syftet med penningtvättslagen är att förhindra penningtvätt. Det är inte avsett att generellt tilldela en skyldighet att granska kundernas tillgångar och transaktioner. Det måste finnas vissa specifika omständigheter angående den aktuella transaktionen som utlöser skyldigheten att granska den.

    För att uppnå målen har ett antal organisationer etablerats på nationell och internationell nivå. Flera tillsynsmyndigheter har fått i uppdrag att delta i kontrollen av penningtvätt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka revisorns relation till penningtvättslagen. Studien syftar också till att ta hänsyn till revisorns ansvar i förhållande till penningtvättslagen och belysa vad begreppet kundkännedom innebär för revisorn i förhållande till lagen.

    Metod: för att uppnå forskningsmålet använde denna studie en kvalitativ metod.

    Start.

    Intervjuformuläret som används är semistrukturerat och valet av forskning är ett icke-upprepat urval. De oberoende variablerna i undersökningen är Penningtvättslagstiftning, revisorsansvar och kundkännedom. Resultat: Studien visar att lagen om penningtvätt inte har påverkat revisorns inställning i någon utsträckning. Revisorns ansvar i förhållande till lagen anses vara ganska ineffektivt ur brottsbekämpande myndigheters synvinkel, men kan ha en positiv inverkan för att förhindra brott.

    Slutligen visar studien att ett effektivt sätt att motverka penningtvätt är att ha en god relation med kunden. Bakgrund: penningtvätt har ökat, särskilt de senaste åren och har fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och förordningar har införts för att förebygga och bekämpa penningtvätt.